Så påverkar hjärnans signalsubstanser hur du känner och agerar

Varför reagerar vi ibland med ilska fast vi vet att det inte hjälper? Varför tappar vi motivationen, trots att vi har ett tydligt mål? Och hur kan ett varmt leende från en vän plötsligt göra en hel dag bättre? Svaren ligger inte bara i våra tankar – de finns också i det osynliga kemiska landskap som formar vår hjärna och påverkar hur vi tänker, känner och beter oss.

I centrum står signalsubstanser – hjärnans egna budbärare – som bokstavligen styr vår inre kompass. Fyra av de viktigaste är dopamin, serotonin, oxytocin och noradrenalin. Tillsammans skapar de en sorts kemisk orkester som påverkar allt från våra humörsvängningar till våra livsval. När vi lär känna dem bättre, förstår vi också oss själva lite mer – och det kan göra stor skillnad.

Dopamin – vår inre drivkraft

Dopamin är substansen som får oss att känna “yes!” när vi lyckas med något – stort som smått. Det kan vara ett avslutat arbetsprojekt, en “like” på sociala medier eller bara känslan av att bocka av något från att-göra-listan. När dopamin frigörs känner vi belöning och drivs att fortsätta.

Men dopamin är också en fälla. Den fungerar som en inre “sugenhetsfabrik” och gör att vi lätt fastnar i beteenden som ger snabba kickar. Därför kan både mobilscroll, shopping och spel trigga vårt belöningssystem, ibland mer än vad som faktiskt gynnar oss på lång sikt.

Serotonin – humörets väktare

Om dopamin är gaspedalen, är serotonin bromsen som hjälper oss att hålla kursen. Denna signalsubstans är central för vårt känsloliv – från lugn och tillfredsställelse till sömn, aptit och självkänsla. När serotoninet flödar känner vi oss i balans och mer trygga i oss själva.

Brist på serotonin har kopplats till depression och ångest, men det positiva är att vi ofta kan påverka nivåerna själva. Motion, solljus, god sömn och relationer är exempel på “naturliga serotoninboosters” som hjärnan faktiskt älskar.

Oxytocin – anknytningens kemi

Oxytocin, ibland kallat “kärlekshormonet”, är det som får oss att känna tillit och närhet. Det utsöndras när vi kramar någon vi tycker om, får ögonkontakt, eller när vi deltar i meningsfulla samtal. I vår evolutionära historia var detta ämne avgörande för överlevnad – det fick oss att knyta band till flocken och skydda våra ungar.

Men oxytocin är inte bara något för spädbarn och förälskade. I vardagen påverkar det vår empati, samarbetsförmåga och till och med hur vi tolkar andras avsikter. Trygga relationer – både privat och professionellt – är med andra ord inte bara sköna, utan även neurologiskt näringsrika.

Noradrenalin – hjärnans väckarklocka

Noradrenalin fungerar som ett slags intern larmklocka. När vi står inför en utmaning eller stressig situation höjs nivåerna, vilket gör oss mer alerta och fokuserade. En lagom dos kan alltså hjälpa oss att prestera – särskilt när vi behöver vara skärpta och effektiva.

Men om noradrenalin är ständigt aktivt, till exempel vid långvarig stress, får det motsatt effekt: trötthet, oro, irritation. Att lära sig varva ner och återhämta sig är därför inte en lyxfråga – det är ett sätt att skydda hjärnan från att gå in i överhettning.

Endorfiner – Glädjens och lättnadens kemi

Endorfiner frigörs vid fysisk aktivitet, skratt, beröring eller stark känslomässig upplevelse. De fungerar som kroppens egen morfinliknande substans och dämpar smärta samtidigt som de skapar känslor av eufori, glädje och lugn. Träningsglädje och “runner’s high” är exempel på endorfinpåslag i praktiken.

Men endorfiner är inte bara reserverade för extrema prestationer eller intensiva känsloyttringar. Även små vardagsstunder – som att lyssna på favoritmusik, ta en promenad i solen eller få ett uppriktigt leende – kan räcka för att väcka systemet. När vi förstår hur enkelt det ibland är att aktivera våra egna endorfinlager, får vi också fler nycklar till återhämtning, livsglädje och inre balans. I en stressig vardag blir endorfiner inte bara en effekt – utan ett verktyg.

Varför spelar detta någon roll?

När vi förstår hur våra känslor och beteenden påverkas av hjärnans kemi blir vi bättre rustade att möta vardagens upp- och nedgångar. Vi kan sluta klandra oss själva för bristande motivation eller känslostormar – och istället börja lyssna på vad kroppen försöker säga. Ibland behöver vi inte "skärpa oss" – vi behöver sova, röra oss, ta en paus, eller bara få en kram.

Inom arbeten där mellanmänskliga möten är i fokus kan den här kunskapen vara ovärderlig. När vi förstår att vissa beteenden inte handlar om ovilja utan om kemisk obalans, kan vi bemöta både oss själva och andra med större förståelse – och mindre frustration.

Hjärnans kemi är inget mystiskt – det är mänskligt

Neurokemin styr inte allt, men den påverkar mycket mer än vi ofta inser. Våra känslor, relationer, stressnivåer och vanor är alla sammankopplade med hur hjärnan jobbar med sina kemiska nycklar. Så nästa gång du känner dig ofokuserad, ur balans eller ovanligt energifylld – tänk inte bara “vad är det för fel eller rätt på mig?” utan snarare: “Vad händer i min hjärna just nu?” Det kan vara början på en nyfiken, mer självsnäll och vetenskapligt grundad relation till dig själv.

Relevanta kurser: KBT-inspirerat förhållningssätt | Beteendepedagogik Referens: Bear, M. F., Connors, B. W., & Paradiso, M. A. (2020). Neuroscience: Exploring the Brain (4th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.