top of page

Suicidprevention - Att förstå och agera

Suicidprevention är en avgörande aspekt av mental hälsa och en central fråga inom vård och omsorg. Med nästan 800 000 självmord globalt varje år och tusentals suicidförsök i Sverige, är behovet av effektiva förebyggande åtgärder mer akut än någonsin. Den här artikeln syftar till att ge konkreta råd om hur man kan agera och samtala för att effektivt förebygga suicid.


Den första viktiga punkten är att kunna identifiera tecken på suicidrisk. Det kan handla om förändringar i beteende, såsom plötslig isolering eller förlust av intresse för tidigare aktiviteter. Andra tecken kan inkludera uttryck av hopplöshet, självskadande beteende, och ökad konsumtion av alkohol eller droger. Viktigast av allt är att vara uppmärksam på direkta eller indirekta uttalanden om att vilja dö eller inte se någon mening med livet.


När dessa tecken upptäcks, är det kritiskt att agera snabbt och med medkänsla. Ett första steg är att skapa en säker och icke-dömande miljö för att prata. Det är avgörande att lyssna mer än att tala, och att visa genuin omsorg och förståelse. Att ställa öppna frågor som "Hur har du mått på sistone?" eller "Jag har märkt att du verkar ha det svårt, vill du prata om det?" kan uppmuntra till dialog.


Ett ytterligare steg är att visa empati och bekräfta personens känslor. Det är viktigt att undvika att ge generella råd eller försöka lösa deras problem åt dem. Istället bör man uppmuntra till att dela tankar och känslor och att utforska orsaker till deras känslotillstånd. Att visa att man tar deras känslor på allvar och att man är där för att stötta, kan vara mycket värdefullt.


För att ytterligare stärka stödet, kan man föreslå konkreta åtgärder eller resurser. Det kan innebära att hänvisa till professionell hjälp, som psykoterapi eller krisintervention, men även att erbjuda att vara där som en stödjande vän. Det är också viktigt att uppmuntra till regelbunden uppföljning och checka in med personen för att visa fortsatt stöd.


Ett annat viktigt element är att vara direkt men känslig när man adresserar självmord. Det är en myt att prata om självmord skulle öka risken. Istället kan en direkt fråga som "Har du tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv?" bidra till att personen känner sig sedd och förstådd. Det är också viktigt att inte visa chock eller förfäran vid ett bekräftande svar, utan att förbli lugn och stöttande.


När en person uttrycker suicidala tankar, bör man undvika att avfärda eller bagatellisera deras känslor. Istället bör man uppmuntra dem att dela mer om sina tankar och känslor, och att tillsammans utforska alternativa lösningar och strategier för att hantera deras situation.


Om en individ är i omedelbar fara, är det avgörande att inte lämna personen ensam. Snabbt ingripande kan inkludera att kontakta akutsjukvård eller guida personen till professionell hjälp, såsom en psykolog eller psykiater. I dessa situationer är det också viktigt att hålla kommunikationslinjerna öppna och se till att personen förstår att de inte är ensamma.


Dessutom är det viktigt att involvera personens närstående, om det är möjligt och lämpligt. Att informera familjemedlemmar eller nära vänner (med individens samtycke) kan skapa ett ytterligare stödnätverk. Detta innebär dock inte att man ska överföra ansvaret till dem, utan snarare att man ska samarbeta för att ge den bästa möjliga stöd till personen i kris.


Kom ihåg, din insats och förståelse kan göra en avgörande skillnad i någons liv. Varje steg vi tar tillsammans mot suicidprevention räddar värdefulla liv


Relevant kurs: https://www.edvida.se/suicidprevention Referens: World Health Organization (WHO). (2023). Suicide data.

Comments


bottom of page