Personlig resiliens – en avgörande ledarskapsförmåga

I ett arbetsliv präglat av högt tempo, ökande krav och ständig förändring ställs ledare inför mer än bara komplexa beslut. De ställs inför sig själva. Hur du hanterar press, osäkerhet och motgångar påverkar inte bara ditt eget välmående – utan också kvaliteten i ditt ledarskap. Här blir personlig resiliens en avgörande förmåga.

Resiliens handlar inte om att vara oberörd eller att ”tåla mer än andra”. Det handlar om förmågan att anpassa sig, återhämta sig och fortsätta fungera väl även när belastningen är hög. Med andra ord: att kunna stå stadigt när trycket ökar, utan att långsamt urholkas inifrån.

Vad menas med personlig resiliens?

Inom psykologisk forskning beskrivs resiliens som en process snarare än ett personlighetsdrag. Den utvecklas över tid och påverkas av hur vi tolkar, hanterar och förhåller oss till utmaningar.

För ledare innebär resiliens bland annat: > förmågan att identifiera och reglera stressorer och känslor -> mental flexibilitet vid förändring -> ett stabilt förhållningssätt i pressade lägen

Det handlar mindre om att undvika svårigheter och mer om att möta dem på ett medvetet och funktionellt sätt. Självreglering och inre stabilitet

En central komponent i personlig resiliens är självreglering – förmågan att uppmärksamma sina egna reaktioner och justera beteende och fokus därefter. Forskning visar att ledare med god självreglering fattar bättre beslut, kommunicerar tydligare och upplevs som mer stabila av sin omgivning.

När ledaren behåller lugn och struktur under press skapas förutsättningar för tydlighet och förtroende, även i situationer som är känslomässigt eller organisatoriskt krävande. Tankemönster, självmedvetenhet och mentala strategier

Studier inom kognitiv psykologi visar att hur vi tolkar krav och motgångar har stor betydelse för hur belastande de upplevs. Personlig resiliens stärks när ledaren utvecklar medvetenhet om sina egna tankemönster, självkrav och automatiska reaktioner.

Självmedvetenhet är ofta den första och viktigaste segern. Först när du ser hur du reagerar – snarare än att styras av reaktionen – skapas möjlighet att agera mer konstruktivt. Det ger utrymme att välja förhållningssätt, istället för att gå på autopilot i pressade lägen.

Detta handlar inte om positivt tänkande, utan om realism, mental flexibilitet och psykologisk motståndskraft. Gränssättning och delegering – praktisk resiliens i vardagen

Personlig resiliens tar sig inte bara uttryck i hur vi tänker, utan i hur vi agerar. För ledare blir gränssättning och delegering centrala verktyg för att hantera belastning på ett hållbart sätt.

Att sätta gränser handlar inte om att göra mindre, utan om att göra rätt saker. Tydliga prioriteringar och rimliga ramar minskar den mentala friktionen och skapar förutsättningar för fokus och kvalitet.

Delegering är i sin tur inte ett sätt att ”släppa ansvar”, utan ett sätt att fördela ansvar på ett mer hållbart sätt. När ledaren vågar lita på andra, tydliggöra förväntningar och släppa detaljkontroll minskar belastningen – samtidigt som teamets ansvarstagande och delaktighet stärks. Avslutning

Personlig resiliens handlar om att kunna leda med närvaro och omdöme även när förutsättningarna är krävande. Genom att utveckla mental stabilitet, självreglering och ett funktionellt förhållningssätt till press skapas förutsättningar för långsiktig prestation – utan att tappa fotfästet i rollen som ledare.

Relevant kurs: Resiliens i ledarskapet Referens: Wolke, D., et al. (2025). A systematic review of conceptualizations and statistical approaches in resilience research. Nature Human Behaviour.