Intellektuell funktionsnedsättning – att anpassa stöd efter individens förutsättningar

Att leva med intellektuell funktionsnedsättning, IF, kan innebära olika typer av utmaningar i vardagen. Det kan exempelvis vara svårare att förstå och bearbeta information, lära sig nya saker, planera aktiviteter eller lösa problem. Förmågan att kommunicera och förstå sociala situationer kan också påverkas. Samtidigt är variationen mellan olika personer stor. Två personer med samma diagnos kan ha helt olika styrkor, behov och förutsättningar.

För personal inom LSS och andra stödverksamheter innebär detta att det sällan finns en metod som fungerar för alla. Ett professionellt stöd behöver i stället utgå från individen och från frågan: Vad behöver just den här personen för att förstå, vara delaktig och klara så mycket som möjligt själv?

När omgivningen gör skillnad

En persons svårigheter uppstår inte enbart på grund av funktionsnedsättningen. Även omgivningens krav och utformning har stor betydelse. En miljö med mycket ljud, många intryck, snabba förändringar eller otydliga förväntningar kan exempelvis göra vardagen betydligt svårare.

Genom att anpassa miljön kan personal därför förebygga många situationer som annars riskerar att skapa stress och frustration. Tydliga rutiner, förutsägbarhet och möjlighet till återhämtning är några exempel. Visuella scheman, bilder, checklistor och andra kognitiva hjälpmedel kan också göra det lättare att förstå vad som ska hända och i vilken ordning.

Det handlar alltså inte alltid om att individen ska lära sig att hantera högre krav. Ibland behöver vi i stället förändra hur kraven presenteras och hur miljön är utformad.

Kommunikation behöver vara begriplig

Kommunikation är ett annat centralt område. Det är lätt att överskatta hur mycket en person har förstått, särskilt om personen har ett välutvecklat talat språk. Att kunna uttrycka sig verbalt innebär inte automatiskt att abstrakta resonemang, långa instruktioner eller komplicerade val är lätta att förstå.

Personalen kan därför behöva använda kortare och tydligare budskap, ge mer tid för bearbetning och kontrollera förståelsen utan att för den skull behandla personen som ett barn. För vissa fungerar bilder, tecken eller andra former av alternativ och kompletterande kommunikation som ett viktigt stöd.

Målet är inte att förenkla mer än nödvändigt, utan att göra kommunikationen tillgänglig på rätt nivå.

Beteenden behöver förstås i sitt sammanhang

Utmanande beteenden kan ibland uppfattas som ovilja, trots eller bristande motivation. Men ett beteende kan också vara ett sätt att kommunicera att något är svårt, otydligt eller överväldigande.

Om en person exempelvis ofta blir frustrerad inför en viss aktivitet kan det vara värdefullt att undersöka vad som händer före situationen. Är instruktionen begriplig? Är kraven för höga?

Finns det för många moment? Vet personen vad som förväntas och när aktiviteten är färdig?

Ett pedagogiskt förhållningssätt innebär därför att försöka förstå vad som ligger bakom ett beteende, snarare än att enbart reagera på själva beteendet.

Stöd som stärker självständighet

Bra stöd handlar slutligen om en balans. Personen ska få den hjälp som behövs, men stödet bör samtidigt skapa möjligheter till delaktighet, utveckling och självständighet.

Ibland kan små förändringar göra stor skillnad: en instruktion uppdelad i flera steg, en bild som visar vad som ska hända, mer tid för att fatta ett beslut eller en tydligare struktur i vardagen.

När personalen anpassar både sitt eget förhållningssätt och omgivningen efter individens förutsättningar ökar möjligheten för personen att förstå, påverka och vara aktiv i sitt eget liv.

Det är en central del av ett pedagogiskt och individanpassat arbete vid intellektuell funktionsnedsättning.

Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning

Behov och förutsättningar förändras genom hela livet, och det gäller även personer med intellektuell funktionsnedsättning. När en person blir äldre kan exempelvis fysisk hälsa, ork, kognitiva förmågor och behovet av stöd förändras. För vissa kan åldersrelaterade förändringar dessutom uppträda tidigare eller vara svårare att upptäcka och tolka.

För personal är det därför viktigt att vara uppmärksam på förändringar i exempelvis beteende, kommunikation, aktivitetsnivå och förmågan att klara sådant som personen tidigare har hanterat. Ett förändrat beteende behöver inte bero på själva funktionsnedsättningen, utan kan exempelvis vara ett tecken på förändrad hälsa, smärta eller ett ökat behov av stöd.

Precis som under andra delar av livet behöver stödet kontinuerligt anpassas efter individens aktuella förutsättningar. Målet är att skapa trygghet, delaktighet och en så god livskvalitet som möjligt även när behoven förändras.

Relevant kurs: Intellektuell funktionsnedsättning Referens: Schalock, R. L., Luckasson, R., & Tassé, M. J. (2021). Intellectual Disability: Definition, Diagnosis, Classification, and Systems of Supports (12th ed.)