Genomförandeplaner – Nyckeln till kvalitet, struktur och individanpassning
- Gustav Blom
- 25 juni
- 2 min läsning
Trots att genomförandeplaner är ett krav enligt både SoL och LSS, visar granskningar från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att många verksamheter saknar uppdaterade och individanpassade planer. I en rapport från 2023 noterade IVO att över 40 % av de granskade boendena inom LSS hade brister i genomförandeplanernas innehåll eller tillämpning – något som riskerar både kvaliteten och rättssäkerheten i omsorgen. Liknande brister har sett även inom äldreomsorgen, men inte i riktigt samma omfattning.
Inom vård och omsorg är genomförandeplanen ett centralt verktyg för att säkerställa att insatser utförs i enlighet med individens behov, mål och önskemål. Den fungerar inte bara som en praktisk arbetsplan för personalen utan också som ett stöd för att skapa struktur, delaktighet och rättssäkerhet i vardagen.
En väl utformad genomförandeplan tydliggör vad som ska göras, hur det ska göras och varför. Den skapar en röd tråd mellan beslutade insatser i biståndsbeslutet och det faktiska utförandet i vardagen. Genom att konkretisera insatserna gör planen det möjligt för personalen att arbeta likvärdigt och målinriktat, samtidigt som brukarens inflytande stärks.
Trots dess centrala roll finns det utmaningar i det praktiska arbetet med genomförandeplaner. I vissa verksamheter riskerar planen att bli ett dokument som skapas "för att det måste göras", snarare än ett levande verktyg som aktivt används. När planen inte är förankrad i personalens dagliga rutiner kan det leda till bristande struktur, otydligt ansvar och ett svagare brukarfokus.
En annan vanlig utmaning är att genomförandeplaner tenderar att bli alltför generella eller kopieras mellan brukare. Detta minskar både planens kvalitet och möjligheten till individanpassning. För att planen verkligen ska göra skillnad krävs det tid, reflektion och dialog – både med brukaren och inom arbetsgruppen.
Genomförandeplanen är också en viktig del i att säkerställa rättssäkerhet. Om det skulle uppstå frågor kring hur vården eller omsorgen utförts fungerar planen som ett konkret underlag som visar vilka mål och metoder som varit överenskomna. Den kan därmed skydda både brukaren och personalen.
För att lyckas krävs en medveten strategi: Tydliga rutiner för när och hur planen ska uppdateras, kontinuerlig uppföljning, och en kultur där alla ser planen som en aktiv del av det professionella arbetet. Med rätt stöd och utbildning kan genomförandeplanen bli ett levande dokument – ett verktyg som ger riktning, kvalitet och mening i vardagens omsorgsarbete.
Genom att ta genomförandeplanen på allvar stärker vi både individens delaktighet och verksamhetens kvalitet. Det är inte bara en administrativ uppgift – det är ett av våra viktigaste verktyg för att ge varje människa en omsorg som verkligen utgår från deras unika behov och förutsättningar.

Referens: IVO's rapport
Comments