top of page

Arbetskulturen - Påverkar både personal och vårdtagare

En positiv arbetskultur innebär en öppen och stödjande kommunikation där personalen känner sig respekterad oh uppskattad av chef och ledning. Lika viktigt är det med ett sunt samarbete och väl fungerande samspel personal emellan.


Att främja en sådan kultur kräver en helhetsapproach som inkluderar en stor lyhördhet, ett tydligt ledarskap som stimulerar samarbete, motivation och personalutveckling, men också mod att ta de svåra samtalen, sätta gränser och ta itu med konflikter som kan uppstå längs vägen.


I grunden handlar det om att skapa en arbetsmiljö där personalen känner sig sedd, hörd och tillgodoses de resurser som krävs för att utföra sitt arbete på ett kvalitativt sätt. Intressant nog finns det mycket som pekar på att arbetskulturen inte bara är av vikt för arbetsgruppen.


I en rapport från Socialstyrelsen (2020) presenteras forskning som pekar på att en positiv arbetskultur också kan leda till bättre vård och omsorg för patienter och brukare. Till exempel har det visat sig att när personalen känner sig motiverad och engagerad är det mer sannolikt att de följer hygienrutiner och andra säkerhetsåtgärder, vilket minskar risken för vårdrelaterade infektioner. Dessutom är det mer sannolikt att personalen tar sig tid att bygga relationer med vårdtagarna, vilket kan öka känslan av trygghet och välbefinnande hos dessa.


Det finns ngen procentuell statistik som visar i detalj hur stor effekt en positiv arbetskultur faktiskt har då det är svårt att mäta, men att där finns en koppling även till vårdtagarnas hälsa och välbefinnande råder inga tvivel om.


Ytterligare nämnvärt är att även samarbetet mellan olika yrkesgrupper kan påverkas av arbetskulturen inom vården. En negativ kultur kan leda till en ökad konkurrens mellan olika yrkesgrupper, vilket kan skapa friktion och konflikter som i sin tur påverkar samarbetet och kvaliteten på vården. En positiv arbetskultur kan däremot skapa en känsla av gemenskap och samhörighet mellan olika yrkesgrupper, vilket kan bidra till en bättre samverkan och högre kvalitet.


En annan viktig faktor är att en positiv arbetskultur har en tydligt dämpande effekt på personalomsättningen som också påverkar vårdkvaliteten. Det tar tid för ny personal att lära känna både brukare/patienter och deras behov men också nya medarbetare.


Sammanfattningsvis är en positiv arbetskultur av stor betydelse för både personalens välbefinnande och vårdkvaliteten. Genom att främja öppen kommunikation, samarbete och motivation kan ledningen skapa en arbetsmiljö där personalen känner sig sedd, hörd och respekterad. Detta kan i sin tur leda till ökad säkerhet, bättre relationer med vårdtagarna och en förbättrad samverkan mellan olika yrkesgrupper.


Genom att satsa på en positiv arbetskult kan vården få en starkare och mer hållbar grund att stå på.








Referens: Socialstyrelsen (2020) med titeln "Välfungerande arbetsmiljö i vård och omsorg - en systematisk litteraturöversikt"


Relevant kurs: https://www.edvida.se/arbetsmiljö-och-arbetsglädje


0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla
bottom of page