Självbestämmande inom LSS – hur hantera etiska dilemman?

Självbestämmande är en grundläggande rättighet och en central princip i LSS. Samtidigt vet alla som arbetar inom LSS-verksamheter att det ofta innebär en balansgång. Personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) eller neuropsykiatriska kognitiva svårigheter kan ha begränsade förutsättningar att förstå konsekvenser, överblicka risker eller uttrycka sin vilja på ett entydigt sätt.

Därför uppstår återkommande frågor: Hur stärker vi individens självbestämmande utan att utsätta någon för fara? Hur kommunicerar vi gränser utan att de upplevs som förbud? Och hur kan vi utgå från rättigheterna i LSS och samtidigt agera skyddande när det krävs?

Etiska dilemman i vardagen

I praktiken handlar detta ofta om vardagliga men komplexa situationer. En person vill laga mat själv trots att brandrisken är stor. En annan vill ta sin medicin på ett eget sätt som riskerar behandlingsresultatet. En tredje vill isolera sig helt från aktiviteter och relationer, trots att ensamheten påverkar hälsa och välbefinnande.

Dessa dilemman saknar enkla svar. Personalen måste väga samman individens vilja, lagstiftningens krav och det professionella ansvaret för säkerhet. Här blir det centralt att se både individens styrkor och de faktiska riskerna – och att agera med respekt för båda.

Lagstiftningens ramverk

LSS utgår från principen om självbestämmande och delaktighet (§ 6 LSS), vilket innebär att insatser ska utformas i samråd med den enskilde och så långt som möjligt bygga på dennes vilja. Samtidigt finns andra juridiska ramar att ta hänsyn till, till exempel Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och ibland även Föräldrabalken vid godmanskap eller förvaltarskap.

Det är viktigt att förstå att självbestämmandet inte upphör för att en god man finns – den enskildes vilja ska alltid vara utgångspunkten. Lagstiftningen är tydlig: begränsningar får inte införas rutinmässigt, utan måste alltid ha en saklig grund och så långt det går ske i dialog med individen.

Fyra vägledande tankar vid dilemman

1. Utgå alltid från individens perspektivFråga: Vad betyder detta val för personen? Är det en del av identitet, livsstil eller en viktig vana? Att förstå varför en person vill något gör det lättare att hitta anpassade lösningar.
   

2. Tydliggör val och konsekvenserGe stöd i beslutsfattande genom att använda anpassade kommunikationsformer, visuella hjälpmedel eller sociala berättelser. På så sätt kan individen förstå konsekvenser på ett konkret sätt och delta mer aktivt i besluten.
   

3. Kommunicera gränser respektfulltNär hälsa eller säkerhet kräver en begränsning, var tydlig med varför den finns. Använd språk som signalerar omsorg snarare än förbud. Exempel: ”Vi gör så här för att du ska vara trygg” istället för ”Det är förbjudet.”
   

4. Balans mellan autonomi och skyddMålet är inte att undvika alla risker, utan att skapa rimliga förutsättningar för självständighet. Frågan blir: Hur kan vi möjliggöra delaktighet på ett sätt som minimerar riskerna men inte tar bort känslan av självbestämmande?
   

Personcentrerat och skyddande förhållningssätt

Ett genuint personcentrerat arbetssätt innebär att personalen ser individens hela livssammanhang – styrkor, svårigheter, drömmar och erfarenheter. Självbestämmande kan handla om små val i vardagen, men de små valen har stor betydelse för känslan av kontroll.

Att kombinera detta med ett skyddande förhållningssätt kräver både lyhördhet och mod. Lyhördhet för individens uttryckta eller tolkade vilja – och mod att stå upp för nödvändiga gränser när säkerhet, hälsa eller juridiska krav kräver det.

Slutsats

Att navigera mellan autonomi och skydd inom LSS är en av de mest utmanande uppgifterna för personalen. Genom att kombinera kunskap om lagstiftning med etisk reflektion och praktiska verktyg för kommunikation kan vi skapa verksamheter där självbestämmande inte bara är en princip på papper – utan en verklighet i vardagen.

Relevant kurs: Självbestämmande, egenmakt och etiska dilemman - För dig inom LSS-verksamhet Referens: SBU:s diskussionsunderlag “Etiska aspekter på insatser inom det sociala området” – om konflikter och värden i socialt arbete