Samsyn och likvärdighet – Grunden för barns trygghet i förskolan

En särskilt intressant iakttagelse i forskningen om förskolans kvalitet är hur starkt sambandet är mellan personalens samsyn och barns psykiska välbefinnande. När arbetslag aktivt reflekterar tillsammans kring värdegrund och arbetssätt skapas inte bara mer rättvisa förutsättningar för barnen, utan också en miljö som minskar stress och otrygghet i gruppen. Bland annat har svensk forskning inom Ifous-programmet visat att gemensam reflektion i personalgruppen får tydliga positiva effekter på barnens trygghet.

Likvärdighet handlar inte enbart om att “behandla alla lika”, utan om att varje barn ska mötas utifrån sina unika behov och förutsättningar. Här spelar samsyn en avgörande roll. När pedagoger tolkar regler, rutiner och förhållningssätt på olika sätt skapas lätt en oförutsägbar miljö. Flera studier har pekat på att just otydlighet och motsägelsefulla signaler kan påverka barns självkänsla och känsla av trygghet negativt. Det blir svårt att förstå vad som förväntas, vilket kan väcka både osäkerhet och frustration.

Intressant nog har forskare också kunnat mäta hur samsyn påverkar barns sociala utveckling över tid. I en svensk longitudinell studie framkom att förskolor som präglas av tydliga gemensamma mål och normer i högre grad stärker prosociala beteenden, som att barn hjälper och tröstar varandra. När ramarna är gemensamma känner barnen sig sedda och får bättre förutsättningar att själva bidra positivt till gruppen.

En annan aspekt som ofta lyfts fram i internationell forskning är hur viktig en konsekvent pedagogik är för barnens långsiktiga lärande. OECD:s rapport Starting Strong visar att barn som möter tydliga värderingar och ett gemensamt förhållningssätt tidigt i livet utvecklar både social kompetens och större tillit till vuxna. Det stärker barnens uthållighet i lärande och ger dem en känsla av att världen är begriplig och trygg.

Samsyn och likvärdighet har också betydelse för arbetsmiljön. När pedagoger delar en gemensam grundsyn minskar risken för konflikter och missförstånd i arbetslaget. Forskning har visat att arbetsgrupper som upplever tydliga gemensamma mål oftare beskriver sitt arbete som meningsfullt och hållbart över tid. Det stärker motivationen och gör det lättare att möta barns olika behov på ett professionellt sätt.

I förlängningen påverkar detta även relationen till hemmet. När föräldrar möter ett enhetligt bemötande och tydlig kommunikation från förskolan blir det enklare att förstå vilka normer som gäller. Det skapar förtroende och gör att hem och förskola kan bygga en gemensam värdegrund runt barnet – från första dagen.

Att investera tid i kollegiala samtal och reflektion är därför inte bara en “mjuk” fråga, utan en vetenskapligt förankrad väg till hög kvalitet, trygghet och likvärdighet. I mötet mellan gemensam värdegrund och vardagens praktik blir förskolan den plats där varje barn får känna sig värdefull, delaktig och respekterad.

Referens: Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. Barns tidiga lärande – en tvärsnittsstudie om förskolans betydelse för barns utveckling och lärande. Göteborgs universitet.