När vardagen förändras – att förstå personen bakom kognitiv sjukdom

Kognitiv sjukdom påverkar betydligt mer än minnet. Förmågan att orientera sig, tolka sin omgivning, kommunicera och förstå olika situationer kan gradvis förändras. För den som arbetar inom äldreomsorgen innebär det att vardagliga situationer ibland får en helt annan betydelse för personen som tar emot omsorg.

En dusch kan upplevas som främmande, en ny medarbetare kan skapa osäkerhet och en fråga som verkar enkel kan kräva mer tid att förstå och besvara. När vi har kunskap om hur kognitiv sjukdom påverkar individen blir det lättare att anpassa både våra förväntningar och vårt sätt att ge stöd.

När beteendet berättar något

Oro, irritation, rop, rastlöshet eller motstånd förekommer hos en del personer med kognitiv sjukdom. Inom demensområdet används begreppet BPSD – beteendemässiga och psykiska symtom vid demens – för att beskriva en rad sådana symtom.

För personalen blir det viktigt att försöka förstå vad som kan ligga bakom det vi ser. Ett förändrat beteende kan exempelvis ha samband med smärta, rädsla, trötthet, hunger, behov av toalettbesök, en stressande miljö eller svårigheter att förstå vad som händer.

Frågan ”Varför gör personen så här?” kan därför kompletteras med en annan: ”Vad kan personen uppleva eller försöka förmedla just nu?”

Den förflyttningen i perspektiv kan få stor betydelse för bemötandet.

Kommunikation när orden blir svårare

Kognitiv sjukdom kan påverka både förmågan att uttrycka sig och att förstå vad andra säger. Det ställer större krav på hur personalen kommunicerar.

Ett lugnt tempo, kort och tydlig information och tid att bearbeta det som sagts kan underlätta. Kroppsspråk, ansiktsuttryck och tonläge får också större betydelse när orden blir svårare att tolka.

Samtidigt behöver kommunikationen anpassas efter personen. Den som levt ett långt liv har sina egna erfarenheter, vanor, uttryck och sätt att skapa kontakt. Ju bättre vi känner personen, desto större möjligheter har vi att förstå även sådant som inte längre uttrycks lika tydligt med ord.

Trygghet skapas genom igenkänning

När förmågan att tolka omgivningen förändras kan det välbekanta få särskilt stor betydelse. Återkommande rutiner, igenkännbara miljöer och personal som känner personen kan bidra till större förutsägbarhet i vardagen.

Här blir personcentrerad omsorg central. Kunskap om livsberättelsen kan hjälpa personalen att förstå vad som skapar trygghet, vilka aktiviteter som har betydelse och varför vissa situationer väcker särskilda reaktioner.

En person som tidigare alltid börjat dagen långsamt kanske behöver fortsatt utrymme för det. Musik, fotografier, ett särskilt intresse eller en välbekant vardagsrutin kan också bli resurser i omsorgen.

Det personcentrerade perspektivet hjälper oss på så sätt att se mer än sjukdomen och bevara det som fortfarande är betydelsefullt för personen.

Självbestämmande när förmågorna förändras

När en kognitiv sjukdom fortskrider kan personen behöva allt mer stöd. Samtidigt fortsätter möjligheten att påverka den egna vardagen att vara betydelsefull.

Delaktighet kan finnas i små val: vilka kläder man vill bära, vad man vill äta, när man vill vila eller vilken aktivitet man vill delta i. Hur valen presenteras kan behöva anpassas efter den kognitiva förmågan. Två tydliga alternativ kan exempelvis vara lättare att hantera än en helt öppen fråga.

På så sätt kan personalen stödja självbestämmande även när förutsättningarna förändras.

Att arbeta förebyggande

God demensomsorg handlar också om att upptäcka mönster. Om oro återkommer vid ungefär samma tid eller i samma situation finns anledning att undersöka vad som händer före, under och efter.

Kanske blir miljön för stökig. Kanske kommer informationen för snabbt. Kanske finns ett kroppsligt behov som är svårt att uttrycka. Genom observation, dokumentation och gemensam reflektion kan arbetsgruppen successivt utveckla stödet kring personen.

Det förebyggande arbetet blir därmed en viktig del av omsorgen. Ju mer vi förstår om individen och de situationer som skapar trygghet respektive stress, desto bättre möjligheter får vi att anpassa vardagen.

Kunskap förändrar hur vi ser

Att arbeta med personer som lever med kognitiv sjukdom kräver både kunskap om sjukdomarna och en vilja att fortsätta lära känna människan bakom dem.

När minne, språk och andra kognitiva förmågor förändras blir personalens förståelse, observationer och bemötande allt viktigare. Genom att försöka förstå vad som ligger bakom beteenden, anpassa kommunikationen och utgå från individens historia och förutsättningar kan vi skapa en vardag med större trygghet, delaktighet och värdighet.

Det personcentrerade perspektivet hjälper oss att ställa en central fråga: Vad behöver just den här personen, i just den här situationen, för att känna sig så trygg och delaktig som möjligt?

Relevant kurs: Kognitiv sjukdom och demens – För dig inom äldreomsorg

Referens: Fazio, S., Pace, D., Flinner, J., & Kallmyer, B. (2018). The fundamentals of person-centered care for individuals with dementia. The Gerontologist, 58(Suppl. 1),