När kommunikationen blir ett gemensamt ansvar

Kommunikation handlar om betydligt mer än tal. Vi kommunicerar genom blickar, kroppsrörelser, ljud, ansiktsuttryck, bilder, tecken, föremål, skrift och tekniska hjälpmedel. För personer med intellektuell eller annan funktionsnedsättning kan dessa uttryckssätt vara avgörande för möjligheten att påverka sin vardag och göra sig förstådd. Att kunna uttrycka önskemål, känslor och behov är också en viktig grund för delaktighet och självbestämmande.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, samlar olika sätt att stödja eller ersätta talad kommunikation. Det kan handla om allt från enkla bilder och tecken till kommunikationskartor, appar och avancerade talande hjälpmedel. Vilken form som fungerar bäst beror på individens behov, förutsättningar och situation. Ett fungerande kommunikationsstöd formas både av hjälpmedlet och av hur omgivningen använder och bemöter kommunikationen.

Kommunikation skapas mellan människor

En central insikt inom AKK är att kommunikation sker i samspel. När en person har svårt att uttrycka sig på ett sätt som omgivningen snabbt förstår får kommunikationspartnern en särskilt viktig roll. Hur vi ställer frågor, väntar in svar och reagerar på olika uttryck påverkar vilka möjligheter personen får att delta i kommunikationen.

Forskning om personer med omfattande intellektuella funktionsnedsättningar visar att personalens kunskap, förväntningar, attityder och förmåga att uppmärksamma personens kommunikativa initiativ påverkar användningen av AKK. Det handlar alltså både om vilka kommunikationsmöjligheter personen har och om hur omgivningen möter dem.

Ett mycket litet uttryck kan exempelvis bära på viktig information. En förändrad blick, en rörelse mot ett föremål eller ett ljud kan uttrycka intresse, motstånd eller ett önskemål. Personal som känner personen väl och aktivt letar efter kommunikativa signaler har bättre förutsättningar att uppmärksamma sådana initiativ. När signalerna uppmärksammas och får en respons kan personen också få erfarenheten av att den egna kommunikationen gör skillnad.

Att skapa utrymme för kommunikation

I vardagen går samtal ofta snabbt. Vi ställer en fråga, väntar några sekunder och fortsätter sedan. För en person som behöver längre tid för att förstå frågan, hitta ett svar och uttrycka det kan tempot göra stor skillnad. Några extra sekunders väntan kan ibland vara det som krävs för att personen ska hinna ta initiativ eller formulera ett svar på sitt sätt.

Därför kan enkla förändringar i personalens eget sätt att kommunicera få stor betydelse. Det kan exempelvis handla om att sänka tempot, vänta längre på respons, använda visuellt stöd tillsammans med tal och erbjuda begripliga val. Det kan också innebära att vara uppmärksam på hur mycket information som ges samtidigt och anpassa kommunikationen efter situationen.

Även frågor kan utformas på olika sätt. Frågan ”Vill du ha kaffe?” ger huvudsakligen möjlighet att svara ja eller nej. Att samtidigt visa kaffe och te och ge personen möjlighet att peka, titta eller använda sitt kommunikationshjälpmedel skapar fler vägar att uttrycka ett eget val. På så sätt kan små förändringar i vardagliga situationer ge större utrymme för personens egna initiativ och preferenser.

AKK behöver finnas där livet händer

Ett kommunikationshjälpmedel får störst värde när det faktiskt används i vardagen. Bilder som ligger i ett skåp eller en kommunikationsapp som sällan tas fram skapar få möjligheter till kommunikation. Tillgänglighet handlar därför både om att rätt stöd finns och om att det finns nära till hands när personen behöver det.

Därför behöver AKK integreras i de situationer där personen har något att kommunicera om: vid måltider, aktiviteter, planering, sociala situationer och beslut i vardagen. Ju mer naturlig del kommunikationen blir av dessa situationer, desto fler möjligheter får personen att uttrycka vad hen vill, tycker och känner.

Det innebär också att personalgruppen behöver utveckla en gemensam förståelse. Forskning om utbildning av personal och kommunikationspartners pekar på att träning kan förbättra personalens kommunikativa arbetssätt och responsivitet, även om forskningsunderlaget fortfarande är begränsat inom vissa grupper. Gemensamma arbetssätt kan dessutom skapa större kontinuitet när personen möter olika medarbetare under dagen.

I praktiken blir därför en viktig fråga för verksamheten: Hur kan vi göra det lättare för den här personen att kommunicera med oss – varje dag?

När den frågan blir en naturlig del av arbetssättet kan AKK bidra till något större än själva kommunikationen: bättre förutsättningar för delaktighet, inflytande och självbestämmande.

Relevant kurs: Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)

Referens: Hanley, E., Lehane, E., Martin, A-M. & Dalton, C. (2024). Factors influencing communication partners of persons with severe/profound intellectual disability use of augmentative and alternative communication: an integrative review.