Fallprevention och säkra förflyttningar – när trygghet och självständighet går hand i hand

Fallolyckor är ett betydande problem inom äldreomsorgen. För den äldre kan ett fall innebära allt från mindre skador till frakturer, sjukhusvistelse och en lång period av återhämtning. Men konsekvenserna är inte enbart fysiska. Efter ett fall kan också rädsla för att falla igen uppstå, vilket kan påverka viljan att röra sig och delta i vardagens aktiviteter.

Därför behöver fallprevention ses som en naturlig del av det dagliga omsorgsarbetet. Många av de faktorer som påverkar fallrisken går att uppmärksamma i vardagen – och personal som möter den äldre regelbundet har en viktig möjlighet att upptäcka förändringar tidigt.

Fallrisken består ofta av flera delar

Bakom en fallolycka finns sällan en enda förklaring. Nedsatt balans och muskelstyrka, synsvårigheter, kognitiv svikt eller kognitiv sjukdom, läkemedel, akut sjukdom och tidigare fall kan påverka risken. Samtidigt spelar den fysiska miljön roll, exempelvis belysning, möblering och hur lätt det är att ta sig fram.

Det innebär att fallprevention behöver bygga på en helhetsbild av personen och situationen.

För omsorgspersonal kan det handla om att vara observant på sådant som förändras. Har personen blivit ostadigare? Tar det längre tid att resa sig? Har gångförmågan förändrats? Verkar personen tröttare, yr eller mer osäker än tidigare?

Sådana observationer kan vara viktiga signaler som behöver föras vidare och följas upp enligt verksamhetens rutiner.

Rörelse är också en del av preventionen

När en person bedöms ha hög fallrisk kan det kännas naturligt att försöka minska riskerna genom att begränsa rörelse. Samtidigt är fysisk aktivitet, muskelstyrka och balans viktiga delar av det förebyggande arbetet.

Ett alltför passiviserande stöd kan över tid bidra till att funktioner och förmågor försämras.

Här blir det personcentrerade perspektivet viktigt. Målet är att skapa förutsättningar för personen att använda sina egna resurser på ett så tryggt sätt som möjligt. Den som fortfarande kan resa sig med stöd, medverka i en förflyttning eller gå en sträcka med rätt hjälp bör så långt det är möjligt få möjlighet att använda dessa förmågor utifrån sin individuella situation.

Fallprevention handlar därför om att hitta en genomtänkt balans mellan säkerhet, aktivitet och självständighet.

Förflyttningen börjar före själva rörelsen

En säker förflyttning handlar om mer än själva tekniken. Innan personen reser sig från sängen, flyttar sig till en stol eller börjar gå behöver förutsättningarna vara rätt.

Personalen behöver känna till personens aktuella förmåga, vilket stöd som behövs och vilka hjälpmedel som ska användas. Miljön behöver vara förberedd och kommunikationen tydlig. När flera medarbetare medverkar behöver det också finnas en gemensam förståelse för hur förflyttningen ska genomföras.

För den äldre skapar detta förutsägbarhet. Att veta vad som ska hända och få möjlighet att vara aktiv i situationen kan bidra till både trygghet och delaktighet.

Ta tillvara personens egna resurser

God förflyttningsteknik bygger också på att stödja det personen fortfarande kan göra själv. I stället för att personalen automatiskt tar över kan den äldre få tid och möjlighet att medverka utifrån sina förutsättningar.

Det kan exempelvis handla om att själv placera fötterna, använda armstöd, flytta tyngdpunkten eller aktivt medverka när kroppen förflyttas.

Det stärker delaktigheten och kan bidra till att bevara funktion och självständighet. Samtidigt behöver stödet alltid anpassas efter dagsform och aktuella förutsättningar. En förflyttning som fungerade väl tidigare kan behöva förändras när personens hälsa eller funktionsförmåga förändras.

Säkerhet för både den äldre och personalen

Förflyttningar är också en arbetsmiljöfråga. Ogynnsamma arbetsställningar, tunga moment och situationer där personal försöker bära eller fånga upp en person kan innebära risk för belastningsskador.

Ergonomiska arbetssätt, rätt förflyttningsteknik och lämpliga hjälpmedel skapar därför säkerhet åt båda håll. Hjälpmedel behöver samtidigt vara rätt valda för personen och situationen, och personalen behöver veta hur de används på ett säkert sätt.

Det handlar om att skapa en förflyttning där den äldres resurser används samtidigt som personalen får goda förutsättningar att arbeta hållbart.

Det förebyggande arbetet sker varje dag

Fallprevention och säkra förflyttningar är i hög grad ett kontinuerligt arbete. Den personal som möter en äldre person dag efter dag kan upptäcka små förändringar som får stor betydelse för säkerheten.

Det förebyggande arbetet bygger också på att observationer dokumenteras och kommuniceras så att förändrade behov kan uppmärksammas och följas upp av rätt profession. Ett fungerande samarbete mellan olika yrkesgrupper skapar bättre förutsättningar för att anpassa insatser när personens behov förändras.

När observationer tas på allvar, risker kommuniceras och arbetssätt anpassas efter förändrade behov skapas bättre förutsättningar att förebygga olyckor innan de inträffar.

I praktiken handlar det om mer än att förhindra fall. Ett genomtänkt förebyggande arbete kan bidra till att den äldre fortsätter röra sig, använda sina förmågor och vara delaktig i sin vardag – med trygghet och säkerhet som grund.

Referens: Vårdhandboken. Fallprevention. Nationellt kunskapsstöd för vård- och omsorgspersonal. Relevant kurs: Fallprevention och förflyttningsteknik – för ökad trygghet och säkerhet inom äldreomsorgen