Diabetes inom äldreomsorgen – kunskap som gör skillnad

Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland äldre, och förekomsten ökar stadigt. I Sverige uppskattas att upp till en fjärdedel av alla över 80 år lever med någon form av diabetes. För vård- och omsorgspersonal innebär det särskilda utmaningar – inte bara kopplat till blodsockerkontroll, utan också till nutrition, läkemedel, samsjuklighet och livskvalitet.

Obehandlad eller felbehandlad diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, njurskador, försämrad syn och sår som läker dåligt. Hos äldre kan dessutom även små förändringar i blodsockret ge stora konsekvenser, såsom yrsel, fallolyckor, förvirring och akuta sjukhusinläggningar. Därför krävs både kunskap och helhetsperspektiv i det dagliga omsorgsarbetet.

Tidig upptäckt och kontinuerlig uppföljning

Regelbunden kontroll av blodsocker, vikt och allmänt hälsotillstånd är avgörande. Många äldre har diffusa symtom som trötthet, törst eller aptitförändringar – tecken som lätt kan förbises om man inte är observant. Att personalen dokumenterar och kommunicerar förändringar tidigt kan vara avgörande för att förhindra akuta tillstånd.

Individanpassad kost

Kosten är en central del av diabetesvården. Hos äldre är det särskilt viktigt att balansen mellan blodsockerkontroll och tillräckligt energi- och näringsintag fungerar. För strikta kostregler kan riskera undernäring, medan för mycket snabba kolhydrater kan ge svängande blodsocker.

Små, täta måltider med långsamma kolhydrater, tillräckligt protein och energiberikning vid behov är ofta en bra strategi. Måltiden behöver inte bara vara näringsrik, utan också aptitlig och anpassad till personens förmåga att tugga och svälja.

Samsjuklighet och läkemedel

Många äldre med diabetes lever samtidigt med hjärt-kärlsjukdom, demens eller andra kroniska tillstånd. Läkemedel för diabetes kan interagera med andra mediciner och öka risken för hypoglykemi. Därför är samarbete mellan läkare, sjuksköterskor, dietister och omsorgspersonal helt avgörande.

En helhetssyn – där man väger blodsockermål mot livskvalitet och andra diagnoser – är ofta viktigare än att strikt följa standardiserade behandlingsmål.

Måltidsmiljö och stöd

Precis som vid undernäring spelar måltidsmiljön stor roll. En lugn, positiv och social atmosfär kan minska stress kring maten och främja ett jämnare matintag. Personalen behöver vara lyhörd för både praktiska hinder (t.ex. nedsatt motorik) och känslomässiga faktorer (t.ex. oro över maten).

Att servera mat på ett tilltalande sätt, ge tid och stöd samt uppmuntra till delaktighet stärker både aptit och självständighet.

Personalens kunskap och roll

För att äldre med diabetes ska få en trygg och individanpassad vård krävs att all personal har grundläggande kunskap om sjukdomen och dess konsekvenser. Det handlar om att förstå symtom på högt eller lågt blodsocker, att kunna tolka signaler i vardagen och att veta när extra åtgärder behövs.

En gemensam vårdplan, där både nutrition och blodsockerkontroller integreras i det dagliga arbetet, skapar bättre förutsättningar för en stabil och säker vård.

Delaktighet och livskvalitet

Slutligen handlar god diabetesvård inte bara om värden och mätningar, utan om livskvalitet. Att involvera den äldre och deras anhöriga i kostval, behandlingsmål och vardagsstrategier ökar motivationen och tryggheten.

Flexibilitet, respekt för individens vanor och en helhetssyn på hälsa gör att omsorgen kan bli både personcentrerad och effektiv.

Relevant kurs: Att möta äldre med diabetes: Nutrition och omsorg i praktiken Referens: International Diabetes Federation (IDF). (2023). Diabetes in Older People.