Bemötande av personer med psykiatriska diagnoser – varje möte räknas

Hur vi bemöter personer med psykiatriska diagnoser påverkar mer än bara stunden. Det kan vara avgörande för tillfrisknande, självkänsla – och i vissa fall, hela livet.

Forskning visar att relationen mellan personal och individ har en direkt påverkan på både återhämtning och fortsatt behandling. Ett professionellt, empatiskt och konsekvent bemötande är en grundpelare i all form av vård och omsorg, oavsett diagnos eller situation. Det handlar inte bara om att "vara snäll", utan om att skapa trygghet och bygga förtroende – varje dag.

Bemötande är behandling

En ofta förbisedd aspekt är att bemötandet i sig kan ha behandlande effekt. I en studie publicerad i The Lancet Psychiatry såg man att patienter som upplevde personalen som förstående och respektfulla rapporterade både minskade symtom och ökad tillit till behandlingen. Denna typ av bemötande har visat sig minska behovet av akutinsatser och minska risken för avhopp från vård.

Att möta individen där hen befinner sig – och inte enbart bemöta diagnosen – är centralt. Det kräver att personal har kompetens i att känna igen signaler, läsa av situationer och anpassa sitt förhållningssätt.

Återfall och självstigma – en dubbel utmaning

För personer med psykiatriska diagnoser är risken för återfall ofta kopplad till känslan av utanförskap, skuld eller skam. Ett negativt eller avvisande bemötande riskerar att förstärka självstigmatisering – vilket i sin tur kan leda till isolering, avbruten behandling eller fördjupade symtom.

Att motverka detta kräver en kultur där varje individ möts med respekt, även i utmanande situationer. Det handlar om att inte ta saker personligt, utan att förstå att starka reaktioner ofta är uttryck för lidande – inte brist på vilja eller respekt.

Ett gemensamt ansvar – hela teamet spelar roll

Bemötande är inte något enbart en enskild medarbetare står för – det är ett gemensamt ansvar i hela arbetsgruppen. Det räcker inte att några få har ett gott bemötande om andra signalerar stress, ointresse eller irritation. För personer i kris kan varje blick, tonfall och reaktion förstärka känslan av trygghet – eller hot.

Genom att arbeta med samsyn, reflektion och feedback i teamet skapas en miljö där det professionella förhållningssättet är något man bär tillsammans. Det minskar risken för missförstånd och ökar tryggheten – både för personal och individ.

Ett professionellt förhållningssätt – varje gång

Empatiskt bemötande är inte detsamma som att “ta på sig allt”. Det handlar om tydliga gränser, ett respektfullt språk och en förmåga att vara lugn även när det stormar. Det kräver träning, självreflektion och – framför allt – ett gemensamt synsätt i arbetsgruppen.

Först när bemötande ses som en aktiv och viktig del av vårduppdraget, kan vi bygga relationer som håller över tid. Då skapas den psykologiska trygghet som är grunden för att våga be om hjälp, följa behandling – och börja tro på förändring. Med rätt bemötande kan vi göra verklig skillnad – varje dag, i varje möte.

Relevant kurs: Att möta människor med psykiatriska diagnoser Referens: Reynolds, J., Griffiths, K., & Cunningham, M. (2019). Empathy, compassion, and the promotion of resilience in mental health. The Lancet Psychiatry, 6(11), 846-849.