Kommunikation är en grundläggande mänsklig rättighet som möjliggör att uttrycka tankar, känslor och behov. För många med funktionsnedsättningar, som påverkar talförmågan, är detta en utmaning. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) erbjuder innovativa lösningar för att övervinna dessa hinder och skapa nya möjligheter till självständighet och delaktighet.
Denna artikel belyser betydelsen av AKK, dess praktiska tillämpningar och varför det är avgörande för både brukare och LSS-verksamheter.
Forskning visar att tidig och anpassad användning av AKK kan främja både kognitiv och social utveckling. En studie av Light och McNaughton (2019) betonar att rätt anpassade AKK-verktyg kan öka kommunikationen med omgivningen med upp till 70 %, särskilt hos barn med flerfunktionsnedsättningar.
En annan studie av Smith et al. (2022) lyfter att användning av dynamiska skärmar i AKK, där visuella representationer anpassas i realtid till olika konversationer, förbättrar interaktionsförmågan och språkutvecklingen hos ungdomar med autism. Studien visade att dessa tekniker inte bara ökade antalet kommunikativa utbyten med 50 %, utan också bidrog till en mer positiv attityd från omgivningen gentemot brukarna.
För personal inom LSS-verksamheter innebär AKK en möjlighet att förbättra vardagen för brukare. Genom att kartlägga individuella behov och matcha rätt teknik eller metod kan man skapa en kommunikationsmiljö där brukaren känner sig hörd och förstådd.
Ett exempel är visuella scendisplayer (VSD), som gör det möjligt att använda bilder från brukarens vardag för att skapa kontextuella samtal. Detta stärker inte bara kommunikationen utan även brukarens självförtroende och sociala engagemang.
Användningen av AKK väcker också betydande etiska frågor som är viktiga att reflektera över. Vem beslutar om vilken kommunikationsmetod som är mest lämplig, och hur säkerställer vi att brukarens egen röst blir hörd i processen? En vanlig utmaning är att balansgången mellan vad som är tekniskt möjligt och brukarens egna önskningar kan bli komplex. Det finns risk att besluten kring AKK-lösningar tas över huvudet på brukaren, särskilt när kommunikationen är begränsad från början.
Dessutom kan det finnas konflikter mellan olika intressenter, såsom vårdgivare, anhöriga och personal, om vad som är den bästa lösningen. För att undvika dessa etiska fallgropar krävs en tydlig dialog, kontinuerlig utvärdering och ett nära samarbete. Etisk kompetens och medvetenhet hos personal är helt avgörande för att anpassa lösningar på ett sätt som främjar självbestämmande och respekt för individens unika behov och rättigheter.
AKK är inte bara ett hjälpmedel, utan en nyckel till att förbättra omsorgen och skapa en mer inkluderande miljö. Genom att utbilda personal och anpassa verktyg efter individens behov kan vi säkerställa att alla får sin röst hörd.
Relevant kurs: Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) Referens: McCarty, C., & Light, J. (2023). Parent insights on barriers, supports, and priorities for children with cortical visual impairment and complex communication needs. RERC on AAC.
Comments