I en arbetsmiljö, särskilt inom vård och omsorg, påverkar flera faktorer hur personalen känner sig motiverad, förhåller sig till förändring och känner en tillhörighet byggt på tillit och . En av de mest förbisedda, men kritiska faktorerna, är den psykologiska tryggheten.
Psykologisk trygghet innebär att en individ upplever att det är säkert att ta sociala risker. I praktiken innebär det att medarbetare känner sig bekväma med att ställa frågor, framföra idéer eller uttrycka bekymmer utan rädsla för repressalier eller skam. Amy Edmondson, en professor vid Harvard universitet, har forskat mycket på detta ämne och funnit att högre nivåer av psykologisk trygghet leder till bättre lärande, förbättrad prestanda och ökad innovation.
Så varför är detta så viktigt för chefer och ledare inom vård och omsorg?
Vården kräver ett ständigt lärande, snabba beslut och ofta kritiskt tänkande under press. Om medarbetarna inte känner att de kan kommunicera öppet eller ifrågasätta metoder utan rädsla, kan detta leda till missade förbättringsmöjligheter, ökade misstag och i slutändan sämre vård eller stöd. När personalen känner att deras åsikter värderas och att de kan uttrycka sig fritt, leder det ofta till ökad motivation och engagemang."
För chefer inom vård och omsorg innebär detta att skapa en miljö där öppen kommunikation uppmuntras, där misstag ses som lärandemöjligheter och där varje individ känner att de har en röst. Att skapa psykologisk trygghet är inte en engångsåtgärd, utan en ständig strävan.
Nedan är tre fundamentala faktorer som kan vara behjälpliga i att skapa en kultur av psykologisk trygghet:
▶Upplys eller utbilda alla nivåer om vikten av psykologisk trygghet: Det första steget mot att bygga en psykologiskt säker arbetsmiljö är att se till att alla, från ledningen till frontlinjen, förstår dess betydelse. Detta kan innebära att organisera workshops eller utbildningssessioner där relevant forskning på temat presenteras och diskuteras.
▶Uppmuntra och belöna öppenhet: Att öppet och tydligt ge positiv förstärkning när medarbetare talar upp, ställer frågor eller har synpunkter på befintliga processer kan stärka idén att det är säkert och välkommet att göra så. Detta kan uppnås genom så enkla saker som att ge ett offentligt erkännande när feedback ges där det framgår att anställdas perspektiv uppskattas.
▶Skapa en no-blame-kultur: När saker går fel, vilket de oundvikligen gör i komplexa vårdmiljöer, bör fokus ligga på lärande perspektiv snarare än att konstatera misslyckanden. Istället för att söka en syndabock eller älta snedsteg, undersök vad som kan förbättras processmässigt och se till att fokuset ligger framåt snarare än bakåt.
Upprätthållandet av psykologisk trygghet inom vård och omsorg är avgörande för både vårdtagares välmående och personalens arbetsglädje. För att nå högsta vårdkvalitet krävs en miljö där alla kan kommunicera fritt och ifrågasätta rutiner. Chefer leder skiftet, men ansvaret delas av alla
Referens: Edmondson, A. (2017). Psychological Safety and Learning Behavior in Work Teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350-383.
Comments