Aktivt lyssnande är en färdighet som går långt utöver det vanliga hörandet; det innebär att man fullt ut engagerar sig i vad den andra personen säger, visar empati och ger feedback. Denna teknik har visat sig vara avgörande för att förbättra vård och omsorg, och forskning stödjer dess betydelse.
En särskilt intressant fakta som understryker vikten av aktivt lyssnande inom vården är att studier har visat att individer som känner sig lyssnade på har 60% högre sannolikhet att följa rehabiliterande och medicinska rekommendationer jämfört med de som inte gör det (Haskard et al., 2009). Detta kan leda till bättre vårdresultat, snabbare återhämtning och minskad återinläggning.
Även andra vetenskapliga perspektiv är värda att belysa. Forskning inom neurovetenskap har avslöjat att aktivt lyssnande kan ha en positiv påverkan på hjärnans funktion. När någon känner sig hörd, frigörs oxytocin, en neuropeptid som främjar känslor av lugn och förtroende (Carter, 2014). Detta skapar förutsättningar för bättre relationer, vilket är grundläggande för effektiv vård och och omsorg .
Så hur gör man i praktien?
Aktivt lyssnande är mer än bara en konversationsmetod; det är en konstform som kräver både mental och fysisk närvaro. För att implementera aktivt lyssnande i praktiken, särskilt inom vård och omsorg, är det viktigt att förstå och tillämpa flera grundläggande tekniker.
SOLER-modellen
En av de mest effektiva modellerna för att praktisera aktivt lyssnande är SOLER-modellen:
Sitta rättvänd (S): Att sitta riktad mot personen som talar, med en öppen kroppshållning, signalerar att du är engagerad och uppmärksam.
Ögonkontakt (O): Regelbunden och vänlig ögonkontakt visar att du är fokuserad på samtalet och bryr dig om vad den andra personen säger.
Lutning framåt (L): En lätt lutning framåt indikerar att du är intresserad och uppmärksam på samtalet.
Engagemang (E): Visa att du är aktivt engagerad genom små bekräftande ljud eller nickningar.
Avslappnad hållning (R): En avslappnad men upprätt kroppshållning visar att du är bekväm och öppen för att lyssna.
Utöver detta är nyckeln att tillämpa särskilda kommunikativa färdigheter.
Reflekterande Lyssnande
Reflekterande lyssnande innebär att spegla tillbaka vad du har hört för att bekräfta att du har förstått rätt. Detta kan göras genom att använda fraser som "Så vad jag hör är..." eller "Du menar att...". Detta visar inte bara att du lyssnar, utan ger också den talande personen möjlighet att korrigera eventuella missförstånd.
Empatiska Utsagor
Att visa empati är centralt för aktivt lyssnande. Empatiska utsagor som "Det låter verkligen svårt" eller "Jag kan förstå att du känner så" hjälper till att skapa en känsla av förståelse och stöd. Detta är särskilt viktigt inom vård och omsorg, där individer och anhöriga ofta går igenom känslomässigt påfrestande situationer.
Tystnadens Kraft
Ibland är tystnad en kraftfull del av aktivt lyssnande. Att ge den talande personen tid och utrymme att uttrycka sina tankar utan att bli avbruten kan leda till djupare insikter och ökad klarhet. Tystnad visar också respekt och ger tid för eftertanke.
Öppna Frågor
Att ställa öppna frågor uppmuntrar till djupare samtal och ger den andra personen möjlighet att uttrycka sig mer fullständigt. Frågor som "Kan du berätta mer om det?" eller "Hur kände du i den situationen?" öppnar upp för mer detaljerade och meningsfulla svar.
Återkoppling
Efter ett samtal är det viktigt att ge återkoppling för att visa att du har tagit till dig av vad som sagts. Detta kan vara genom att sammanfatta det som diskuterats och att gemensamt planera nästa steg. Återkoppling hjälper till att stänga kommunikationsslingan och säkerställer att båda parter är på samma sida.
Utbildning och Träning
För att fullt ut integrera aktivt lyssnande i vardagen inom vård och omsorg är det viktigt att erbjuda regelbunden utbildning och träning för personalen. Genom workshops, rollspel och kontinuerlig feedback kan vårdpersonal utveckla och förfina sina lyssnarfärdigheter, vilket i sin tur förbättrar både vård och arbetsmiljön.
Sammanfattningsvis innebär aktivt lyssnande i praktiken att använda sig av medvetna tekniker för att engagera sig fullt ut i samtalet, visa empati och skapa en genuin förståelse för den andres perspektiv. Detta kan leda till bättre vårdresultat, starkare relationer och en mer positiv arbetsmiljö inom vård och omsorg.
Carter, C. S. (2014). Oxytocin pathways and the evolution of human behavior. Annual Review of Psychology, 65, 17-39.
Haskard, K. B., Williams, S. L., DiMatteo, M. R., Heritage, J., & Rosenthal, R. (2009). The provider’s voice: Patient satisfaction and the content-filtered speech of nurses and physicians in primary medical care. Journal of Nonverbal Behavior, 33(4), 237-256. Relevanta kurser Motiverande samtal Emotionell intelligens (EQ)
Comentários