Intellektuell funktionsnedsättning i förskolan - Ett område i behov av större förståelse

Intellektuell funktionsnedsättning, tidigare kallat utvecklingsstörning, är en diagnos som omfattar en rad svårigheter och utmaningar. Ungefär 1-3% av befolkningen har intellektuell funktionsnedsättning av olika grad och sättet det kan komma i uttryck på kan se väldigt olika ut. En intressant vetenskaplig fakta om intellektuell funktionsnedsättning i just förskolekontext är att tidiga interventioner och stöd har visat sig ha en signifikant positiv påverkan på barnets utveckling och inlärningsförmåga. Forskning visar att genom att tillhandahålla tidigt stöd och anpassade inlärningsmiljöer kan barn med intellektuell funktionsnedsättning utveckla en rad färdigheter och förmågor och uppnå bättre resultat i senare skolgång och livet ut. Det som händer i förskolan har alltså en enorm påverkan, så det är av största vikt att pedagoger har rätt verktyg och förståelse för att bemöta barn med intellektuell funktionsnedsättning på ett adekvat sätt.

Barn med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter med att förstå och bearbeta information, samt utmaningar med minne, uppmärksamhet, och problemlösning. Det är därför av största vikt att dessa barn möts med en miljö som är anpassad efter deras individuella behov, med strukturerad och tydlig kommunikation, samt stödjande och inkluderande pedagogiska metoder.

I en förskolemiljö kan dessa barn behöva extra tid och stöd för att utveckla grundläggande färdigheter, och det är viktigt att ha en öppen och anpassad kommunikation mellan pedagoger, vårdnadshavare och andra stödresurser. Att bygga en stabil och trygg grund för barnet, genom att skapa en förutsägbar och stödjande miljö, är essentiellt för deras utveckling och välbefinnande.

Barn med intellektuell funktionsnedsättning kan ha särskilda behov och preferenser, och det är viktigt att dessa behov uppmärksammas och respekteras. Det kan innebära att ha regelbundna rutiner, att anpassa lärmetoder och material, samt att ge barnet möjlighet att uttrycka sig och kommunicera på sina egna villkor.

Det är även viktigt att förskolan har resurser och kunskap om olika pedagogiska strategier som kan stödja barnens inlärning och utveckling, som till exempel visuella stöd och anpassade lärmiljöer. Att arbeta i nära samarbete med vårdnadshavare och andra specialister, som specialpedagoger och psykologer, är även en viktig del av arbetet för att skapa en optimal inlärningsmiljö.

En grundläggande förståelse och kunskap om intellektuell funktionsnedsättning, samt en inkluderande och respektfull attityd, är avgörande för att skapa en miljö där alla barn får möjlighet att utvecklas och lära på sina egna villkor. Detta innebär ett behov av kontinuerlig utbildning och stöd för förskolans personal, för att kunna möta varje barns unika behov och stärka deras potential och välbefinnande.

Referens: Guralnick, M. J. (2017). Early intervention for children with intellectual disabilities: An update. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 30(2), 211-229. Relevant kurs: https://www.edvida.se/event-details/intellektuell-funktionsnedsattning-i-forskolan