Att möta anhöriga inom vård och omsorg är en komplex uppgift som medför både möjligheter och utmaningar. Denna aspekt av vården blir särskilt viktig när vårdtagarens hälsa och välmående står på spel. För chefer och ledare inom omsorg och vård enligt socialtjänstlagen (SOL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är en stark relation till anhöriga avgörande för en effektiv och empatisk vård och omsorg.
Möjligheter i samarbetet med anhöriga
Anhöriga spelar ofta en central roll i en vårdtagares liv, och deras insikt och närhet till den vårdbehövande kan vara ovärderlig för att uppnå ett holistiskt stöd. Forskning visar att när anhöriga involveras i planeringen av stöd och insatser förbättras ofta både resultaten och nöjdhet (Lim et al., 2021). Anhörigas närvaro och engagemang bidrar till en bättre förståelse för individens behov, preferenser och eventuella tidigare erfarenheter av vård och omsorg. Det skapar även en möjlighet att gemensamt formulera mål som är så relevanta och personcentrerade som möjligt.
För vård- och omsorgschefer innebär detta en möjlighet att implementera rutiner och policies som stödjer och underlättar för både personal och anhöriga att kommunicera och samarbeta. Att till exempel regelbundet bjuda in till anhörigträffar och aktivt lyssna till anhörigas oro och förväntningar kan skapa ett mer förtroendefullt samarbete. En tydlig struktur för kontinuerlig dialog med anhöriga kan vara ett avgörande steg mot en mer personcentrerad vård och omsorg.
Utmaningar i mötet med anhöriga
Trots de uppenbara fördelarna kan interaktionen med anhöriga också innebära utmaningar. En studie av Graneheim et al. (2020) visar att personal upplever att anhörigas krav som kan vara svåra att möta är en av de absolut största utmaningarna de ställs inför, särskilt när de inte överensstämmer med vårdpersonalens professionella bedömningar. Att balansera mellan anhörigas förväntningar och de faktiska resurser och regler som finns kan vara en svår men nödvändig uppgift för både ledare och medarbetare.
Detta kräver att chefer är väl rustade för att hantera potentiella konflikter och att stötta personalen i dessa situationer. Genom att utbilda personal i kommunikativa strategier och konflikthantering kan ledningen skapa en miljö där anhöriga känner sig hörda, samtidigt som personalen får det stöd de behöver för att fatta välgrundade beslut.
Så alltså..
En aktiv och positiv relation med anhöriga kan bidra till ökat förtroende, minskad risk för missförstånd, och en mer sammanhållen omsorg för vårdtagaren. Anhöriga kan samtidigt bidra med unik kunskap som kan förbättra omsorgskvaliteten och öka vårdtagarens välmående.
I motsats kan en dåligt fungerande relation mellan vårdgivare och anhöriga leda till stress och känslor av maktlöshet hos både anhöriga och vårdtagare. Det därför viktigt att engagera sig i att ta fram verktyg och strategier för att engagera anhöriga i processen på ett sätt som gynnar alla parter. Så låt oss göra vad vi kan för att stärka våra samarbeten där alla känner sig hörda, behövda och respekterade!
Relevant kurs: Att möta anhöriga i vård och omsorg: möjligheter och utmaningar Referens: Lim, J., Chia, L. J., Cao, S., & Shen, W. (2021). Family Involvement in Elderly Care and its Impact on Quality of Care and Patient Satisfaction. Journal of Geriatric Care, 38(4), 233–245.
Comments